Givetvis går diskussionens vågor höga avseende vad vi skall ha människor till i framtiden. Den diskussionen har vi haft förrut.
När vi ”bytte ut spadar mot grävmaskiner” förändrades arbetsmarknaden rejält. Ingen tycker dock att det blev till det sämre. Ingen föreslår heller att vi skall gå tillbaka till tiden före grävmaskinerna.
Sannolikt gäller det samma när vi nu diskuterar AI. AI är överlägsen Homo Sapeins när det gäller det monotona arbetet att leta genom världens databaser efter relevanta data. Dessutom kan AI analysera dessa på ett sätt som Homo Sapiens helt enkelt inte kan. Resultatet kan bli att vi löser gåtorna bakom några av våra svåraste sjukdomar och att vi kommer att lösa en lång rad tekniska problem.
Eftersom AI är billigt så är detta särskilt goda nyheter för de små ekonomierna.
Homo Sapiens är, å andra siden, överlägsen AI på en rad områden. Detta gäller i särskilt hög grad om vi lär oss samarbeta med AI: Fantasi och kreativitet, omdöme, god smak, etik och moral, sociala relationer och empati samt förmågan att hantera osäkerhet är djupt mänskliga egenskaper.
Allt tal om att ”pausa utvecklingen av AI”, till dess att samhället hinner i kapp, framstår som oerhört naivt. Strategin måste, som alltid, vara att bejaka utvecklingen. Det innebär långt ifrån att AI är problemfritt. Det är inte bara världens goda krafter som funderar på framtiden…
***
